tinseltown

Testar att blogga från mobilen. Verkar funka, yes? Jag slipper att åka till sjukhuset idag och plåstra om halsen. Första gången sedan den 17 juli som är helt sjukhusfri. Förstår ni hur skönt det känns?

Sitter och kollar i brorsans läkarböcker. Finns ett diagram som visar vad som händer om det är för mycket koldioxid i blodet. Kurvan i boken slutar på 10.5%. Då är man stendöd. HUUUUUR fan kunde jag ha 11.4% i flera timmar utan att dö? Jag fattar inte. Är åtminstone inte ensam om att inte förstå. Men jag stör mig sååå på det. Varför just jag liksom?

Ibland är det bra att vara envis, haha.

Livet börjar sakta återgå till det normala igen.

Har börjat få tillbaka min koncentration. (gah, dom första dagarna var hemska. Jag hade NOLL fokus)

Lite tröttare än vanligt och med en hals som kliar som jag vet inte vad. Annars helt okej.

Är på sjukhuset varje dag och tejpar om halsen.

Min hals ser helt fuckad ut förresten. Förutom en stor jävla kompress mitt på halsen är den sårig och plåstersmutsig + att jag blivit sydd med några stygn på varje sida. Jag kan inte skilja på plåstersmuts och sårskorpor men gjorde mitt bästa för att tvätta bort det värsta igår. Med bensin. Det gjorde ont kan jag säga.

Sorry om det tjatas mycket i bloggen just nu..

Edit: Sorry om det blir många upprepningar. Jag orkar inte läsa igenom det jag skrivit. Försökte innan och såg att jag hade skrivit "anyways" minst tre gånger iaf. Då ville jag inte läsa längre, haha. Skyller på minnesförlust!! Hahah. Just ja. Jag tänkte låna MaB-boken innan jag blev sjuk och det var typ det första jag gjorde när jag blev utskriven. Kommer hem med den och upptäcker att det redan står en sån i bokhyllan. Wtf? Var tydligen iväg och låna den innan jag hann bli sjuk. Tack för att nån sa nåt.. xD

Ah, denna jävla värme. Försvinn.

Jag har gått runt i tjocka tröjor de två senaste dagarna för att slippa se ut som en sjukstuga när jag kommer. (vafan, det ser ut som jag misslyckats med att slajsa upp halsen ju) men idag tänkte jag "screw it" och cyklade (!!) till sjukhuset i t-shirt och ihoptejpad hals. Fan vad folk glor.

Idag är första dagen jag inte förväntar mig att stavfel på datorn ska fixas av sig själv. Framsteg!

Tänkte försöka skriva lite vad som har hänt även om jag inte kan koncentrera mej för fem öre.

Först av allt. det sista jag minns är från den 12 juli för då fyller mina syrror år och det var tänkt att jag skulle åka till LA, men jag orkade inte så jag ringde och bad om ursäkt för att jag inte orkade komma. Det är det sista jag kommer ihåg.¨Jag var på ren jävla Britney Spears konsert som jag inte minns nånting från. Kanske är lika bra förresten.

Anyways.

Jag blev kass och kunde inte andas I guess, men det minns jag inte. Har ett svagt minne av att jag går ner till vårdcentralen.

Däremot! Jag minns när ambulsen kom och jag tyckte jag kunde gå själv för hallå, pinsamt att åka på bår ju. Så jag gick själv in i ambulansen och där nånstans slutar jag komma ihåg. Jag minns inte att jag kom fram till sjukhuset. (of course får jag flashbacks nu när jag försöker tänka tillbaka, minns första timmen på akuten typ)

Anyways. Jag blev inte bättre och flyttades så småningom från akuten tilll intensiven. Jag fick andas mer ventolin men ingenting hände. Jag började andas jättekorta andetag och förgiftade mig själv (koldioxid i blodet..eller nåt sånt sheit..jag vet inte. jag är ingen doktor).  Har man mer än 10% dör man. MItt gick upp i 10,4 och fortsätta öka och var uppe i  över elva. Och när det började öka började alla bökla och trodde jag skulle dö. Men se det gjorde jag inte.

Det sjönk så småningniom igen och då bestämmer dom sig för att mina lungor _måste_ få vila. Så hej hej narkos och tio dagar senare vaknar jag.

(Fyra av dessa tio dagar tillbringade jag på karolinska BREVID KILLEN MED SVININFLUENSA.

Anyways. Jag vaknade upp i söndags kväll (en vecka och en dag sen!) och pappa är där och han berättar att jag sovit i tio dagar och jag fattar nada. och så berättar han att dagen efter kommer vara pissjobbig.

Sedan börjar det roliga. Hallucinationer och mardrömmar och annat sheit. Jag är dessutom envis som synden så det jag såg/inbilliade mig var naturligtvis helt sant.

Åh. Första natten efter att jag hade vaknat gick jag för mig att en av sköterskorna hade lovat mig att jag skulle få komma hem nästa dag och när det då börjar gå upp för mig på morgonen nästa dag att hon suttit och ljugit för mig så fick hon sig en ordentlig utskällning.

Var mycket hjärnspöken. Helt plötsligt fick jag för mig att jag var frisk som en nötkärna och att jag jobbade som profionell patient och för att bevisa att jag var frisk drack jag 3 dl kaffegrädde. Men eh ja. Jag drack kaffegrädden på riktigt.

Sen var det nåt om andar också...eh. Sa jag att jag var helt nerknarkad på postafan?

Oh well. Vaknade som sagt i söndags kväll. Måndan gick snabbt. Jag var uppe och gick första gången då. Tisdagen skulle bli vilodag, men jag gjorde massa bra grejor ändå. Dushade på onsdan. I torsdags vinglade jag till pressbyrån 4 gånger och i lördags fick jag komma hem första gången och sova hemma och idag blev jag alltså utskriven =)

I'm back!!

Något lättare och med ett extra hål i halsen (som hålls ihop med silvertejp..haha skoja bara. det är vanlig kirugtejp)


Hemma på permis men blir förmodligen utskriven imorgon.


EDIT: ja vad fan hände? jag lyckades med konststycket att fastna i ett astmaanfall. Fyra människor har gjort det i Sverige sen sen 60-talet. Inklusivive jag. Har hunnit med en sväng upp till Karolinska och hamnade brevid killen med svininfluensa, åkte helikopter till Köpenhamn och sovit i tio dagar. Och återhämtat mig REKORDSNABBT. Åkt rullstol en eftermiddag. Varit nerknarkad. Är väl typ det.

jag önskar att jag hade svininfluensan.

jag har aldrig i hela mitt liv mått så här dåligt. aldrig varit så här slut.

jag kröp ner till vårdcentralen innan. ringde och fick en tid 25 minuter senare så jag var tuvngen att sticka med en gång även om det bara tar fem minuter att gå dit. jag  belv tio minuter sen.

jag kan inte ta två steg utan att få mjölksyra i benen. dom skakar och har sej och all kraft bara försvinner och jag får liksom kämpa för att inte trilla ihop. men skam den som ger sej. jag går typ tjugo steg sen sätter jag mig ner. i bästa fall på en bänk, i sämsta mitt på trottoaren. sedab hyperventilerar jag en stund och när jag lugnat ner mej kan jag fortsätta ett par steg till.

seriöst, jag trodde aldrig att jag skulle komma fram till den satans vårdcentralen. men fram kom jag, och jag fick kortison och nu känns det väl lite bättre.

fast mest för att jag suttit stilla en stund här nu, går jag ut i köket kommer jag må dåligt igen. kommer inte ens hinna ut i köket. jag har inte gått från sovrummet ut till köket en enda gång de senaste två dagarna utan att ta en hyperventialtions-paus i hallen.

oh well, det går väl över det här också. så småningom.

Varit runt och härjat senaste veckan. Flygplatser, folkmassor unt so weiter.

Sedan blev jag sjuk. Jag har ont överallt, har feber och kan inte andas.

SVININFLUENSA var det första som hypokondriska jag tänkte.

Inte blev det bättre av att andra HÅLLER MED MIG.

Så.

HEJ TYCK SYND OM MIG. JAG DÖR SNART I SVININFLUENSAN. HEJDÅ. ÄLSKAR ER ÄVEN OM NI INTE BRYR ER OM MIG.

Lyckades skjuta upp skolstarten med ett par veckor men inte fan har det stoppat mig från att räkna matte. Hah.

Åsa kollade min post där hemma idag. Intagninsbesket. Gahaha. Jag kom in!

"du börjar den 6 juli".

Det är om... tre dagar.

Jag har inte ens haft mitt sista betygssamtal än. Läraren ignorerar mina mail.

Sommarlov schmommarlov. Eller nåt. 

Om mindre än 12 timmar drar vi till Mölle.

Ha en trevlig sommar. Ses i september.

Edit: HAHA. Skoja bara. Det är så kul att lura Timmi <3

Kan inte påstå att jag gillade honom precis. Han har visserligen gjort en av mina asboluta favoritlåtar all time, men det är inte enough för att få en plats i mitt musikhjärta. (ja okej, jag erkänner, jag försökte dansa som honom när jag var mycket, mycket liten).
 
Det här är första gången jag överhuvudatget brytt mig om att en känd människa dör. Jag har noll koll på kända människor. Hade ingen aning om vem Heath Ledger var t.ex. Och sen Anna Lind då, sure, visste att hon var vår utrikesminister och jag hade kunnat peka ut henne, men inte mer än så.

Jag är inte ledsen, men det här är olustigt. Olustigt är ett passande ord. Det var (är fortfarande) lika overkligt att se "M.J DEAD" på cnn som det är att se ett välbekant namn på en gravsten. Dom var här..och nu är dom borta. Wtf? Går inte ihop. Dom var ju här alldeles nyss.

Det är irriterande. Om jag koncentrerar mig kan jag SE Lina komma in genom dörren. Jag kan höra henne, se vad hon har på sig, på vilket sätt hon rör sig (beroende på vilket humör hon är på) unt so weiter. Det känns som jag näästan kan få henne att komma in genom dörren, jag är såå nära på att det att faktiskt få det att hända att jag blir frustrerad på mig själv. Det går liksom inte in ibland att hon är borta.

Är väl därför detta känns olustigt. Han har alltid varit här liksom, så länge jag kan minnas. Men inte nu längre.

Jag trodde aldrig att jag skulle glömma den 25 juni när jag halvvägs igenom den. Getingjäveln, pappas rygg, jag cyklar i 20/m i sekunden-motvind unt so weiter, men nu lär jag definitivt inte glömma den. Smset kvart över elva om att han var på sjukhus, alla rykten som följde, död vs koma och så till slut, flera timmar senare bekräftade L.A coroner.

Nä, olustigt är var det är.

Ju mer jag tänker på det desto mer förbannad blir jag.

Är det inte meningen att getingar bara ska sticka när dom är arga eller rädda?

Jag låg och sov! Hur läskig kan jag vara på en skala när jag ligger och sover?

Där ligger jag lugnt och sover och så flyger det in en geting som sticker mig HELT OPROVOCERAT.

Men åh.

Helvetes jävla pissdag.

Vaknade inatt av att jag hade ont i armen, trodde att jag legat konstigt på den och somnade om. När jag väl vaknade på riktigt var min arm dubbelt så stor som den var när jag gick och la mig.

"HAHA du ser ju helt missbildad ut" sa min elaka bror.

Lägg märke till "du". Tack kära bror.

Min annars jävligt tunna handled är ungefär lika tjock som armen är precis där armbågen börjar vilket betyder att den smalaste delen på min arm numera är mitten på underarmen. Så ja, jag ser väl missbildad ut då.

Pappa har det värre. Han har sträckt en muskel eller något och kan inte röra sig för "jag mår illa, det gör så ont ajaj". Första dagen på hans semester. Haha.

Jag tyckte lite synd om honom och erbjöd mig att cykla iväg till apoteket. Det blåser 20m/s här idag. Om ni inte vet hur mycket det är så är det i stil med att cyklen t.ex plötsligt tvärstannar och små Mullar blåser ut i gatan (okej kanske inte, men nästan, men kan inte gå rakt när det blåser så mycket, så han hamnar ute i gatan ibland). 

Alvedon 500 gram  och Xyl...nånting var det ända jag hade i huvet när jag gick in på apoteket.

På vägen hem gick jag in på Konsum och köpte mjölk (för jag är snäll). När jag sedan hoppade upp på cykeln igen gjorde plötsligt JÄVULSKT ONT i mitt knä när jag böjde det så jag fick gå hem. Snällhet straffar sig.

Kom hem med mjölk, xyl..nånting och alvedon 500 gram SOM SKA SMÄLTA I MUNNEN. Jag köpte fel. Of course.

Men vi åt dom ändå, jag och pappa. Jag, som alltid struntar i att läsa på förpackningar, stoppade motvilligt en tablett i munnen och lät den smälta. "Rätt god" sa jag till pappa. Den smälte lite till och plötsligt var den inte alls god. Den var skitäcklig. Den smakade alvedon. Duh. "Låt den smälta i munnen och svälj den sedan" läste pappa på förpackningen. Jaha, så man skulle inte låta den smälta helt och hållet då. Som jag hade gjort.

Smetade xyl..nånting på armen men det hjälpte inte ett skit. (däremot hjälper det jättebra mot nackspärr).

Nu ligger pappa däckad i sin säng och jag kämpar för att hålla mig vaken. Han sa gonatt till mig för en kvart sedan. Man blir skittrött av dom där smältäckelalvedonen tydligen. Han tog två, jag tog bara en. Hjälpte inte ett skit varken mot armen eller mot knäet.

Min arm ser fortfarande lika missbildad ut och den gör ont. ONT!!

Vete fan vad som har hänt med den förresten. Blivit biten av nån elak insekt. Har ett litet, litet bett där men hela armen är öm och gör ont så inget myggbett. Geting kanske? Äh.

Nu ska jag sova.

Sticker till Mölle på måndag förresten, men vi hörs innan dess, yes?

Boken är klar åtta har jag bestämt mig för. Tänkte lämna in den senare ikväll så om någon vill läsa igenom, rätta stavfel, komma med förslag unt so weiter så logga in på msn KLOCKAN ÅTTA.

tack tack.

Jag är så jävla löjlig. Sitter och skriver på boken men var tvungen att sluta. Varför? Det är för spännande. Jag sitter som på nålar samtidigt som jag skriver. Skrämmer upp mig själv fast jag vet hur den slutar och allting. (ändrat slutet btw).

Jag har somnat framför TV:n varedan kväll nu. Egentligen har jag somnat när jag legat och läst men TV:n får agera lampa eftersom well, den lyser dåligt. Jag sover längst inne i sängen och det är mörkt där. Först testade jag att det ett hyllplan som inte används och ställa lampan mitt i sängen men jag vaknade ett antal gånger av att lampan välte över mig när jag sov.

Inte lätt att vara Daniel.

Hursomhelst, detta innebär att jag vaknar till tv-shop VARENDA dag. De skiftar mellan att göra reklam för två saker. H20 vac och Tobi.

Jag kan replikerna utantill. Ja, replikerna. Vilken människa börjar sjunga "H20 is the way to go" när han får se hur dammsugaren funkar för första gången.

Poänglöst inlägg, men jag kände för att skriva något annat än den jääävla satans boken.