[631]

Första fredagen på flera veckor som inte tillbringas i hålan fyra mil norr.

Varför?

Bra fråga.

Jag och Molly tillbringade förmiddagen med att titta på en massa bilder. Vi laddar upp inför årsdagen för fullt. Hon vill veta allt. Jag vill inte hon ska veta allt. Hursomhelst. Bilderna. Vi tittade på bilder på L och då slog det mej hur mycket jag vill ha tillbaka henne här. Alltså. Man kan INTE vara kär i en person som är död sen mer än två år tillbaka, right? Men ändå. Fjärilar i magen-känslan. Nervositet. Rosa moln och allt det där.

Jag deppade resten av dagen och hade ingen lust alls att åka hem till henne så jag ringde och frågade om vi kunde träffas en annan dag. Fine, tyckte hon. Men sen ville hon veta varför. Jag försökte bortförklara. Hon var som vanligt, snäll och sådär. Jag började tänka att det skulle gå bra att berätta. Hon vet ju. Och jag hade börjat ångra mig, ville nog åka hem till henne i alla fall. Så jag berättade. Och hon blev sur. Vi tjafsade lite. Tjata inte om du inte vill veta, eller hur? Hon la på. Det var åtta timmar sedan och fan heller att jag tänker ringa.

Det roliga i det hela är att jag inte orkar bry mig ens. Lite kanske, tillräckligt mycket för att skriva om det. Men ändå inte. Jag är liksom kär i någon annan..

Det här farligt destruktivt märker jag. Help.


Kommentarer
Postat av: ravn

håppas alt är ok idag my love...pussa

2008-03-15 @ 18:42:56
Postat av: S

Jomen jag tror man kan det. Och jag tror att du kommer att känna såhär till och från i flera år framöver. Och det kommer ALDRIG bli lätt att ha ett nytt förhållande för så fort du är inne och tassar på de områdena så kommer det rivas upp en massa gammalt.

Det vore märkligare om det var lätt.

2008-03-16 @ 11:47:05
Postat av: daniel

Jag misstänkte det. Men det känns ändå konstigt att det ska vara så. Hade inte varit tillsammans med henne på åtta månader när hon..ja. Åtta månader kanske inte är så lång tid, känns inte som det nu, men det var det då. Hm.

2008-03-16 @ 12:31:48
Postat av: S

Åtta månader är en fis i rymden.

Så länge du är ärlig då är det lugnt. OM hon reagerar märkligt så ja, tack och hej. Men då vet du i alla fall att det inte var något att ha. Om du kommer med dåliga bortförklaringar så blir det ju bara knas...

Den som inte fattar är inget att ha.

2008-03-17 @ 23:00:58

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback