[614]
Skitdag idag.
Blir så arg på mig själv för att jag inte kan. Fattar inte vad som är fel på mej.
Läser på heltid + en till kurs. Spelar egentligen ingen roll om jag läser extrakursen eller inte. MEN det är den roligaste kursen. Och jag VILL läsa den.
Första tre lektionerna gick bra. Sedan var jag borta nästa lektion. Sen ville jag inte gå dit för att jag hade varit borta. Så jag skjöt upp det. Igen och igen och igen. Gick till skolan ett par gånger när vi skulle ha lektion, men kunde inte gå in. Helt sjukt.
Om man varit borta en månad (lov och helgdagar inräknade) så blir man automatiskt avskriven från kursen. På onsdag är det en månad och då har vi lov så idag var alltså sista chansen. Jag gick dit, allt var lugnt. Satte mej nere i entéhallen. Allt var inte lugnt.
Jag vet inte vad som händer. Får panik. Skulle kunna hugga av benen för att inte gå in där (fast jag VILL läsa kursen ju), Som tur är måste jag inte hugga av benen för att slippa gå. Jag kan bara gå därifrån med både benen i behåll. Vilket jag också gjorde.
Jag gjorde mitt allra bästa. Faktiskt. Även om det inte låter så. Jag väntade på läraren (som jag antog var inne i lärarrummet) och tänkte prata med henne. För då hade jag lätt kunnat gå in där. Men hon kom aldrig. Att vänta utanför klassrummet var uteslutet. Massa människor där och blablabla. Gick upp till korridoren senare och såg att den var tom på folk och alla dörrarna var stängda. Hon måste tagit en annan väg, eller så var hon tidig. Vem vet.
Jag var skitledsen efteråt för att jag gjort så att jag inte kan fortsätta. Mitt eget fel helt och hållet. Jag vet det. Och jag vet att det inte är en svår sak att göra. Bara till att gå in liksom. Men nej. Lättare sagt än gjort.
Fortfarande lika ledsen, men också skitförbannad på mig själv.
Skulle behöva någon form av diagnos tror jag.
Blir så arg på mig själv för att jag inte kan. Fattar inte vad som är fel på mej.
Läser på heltid + en till kurs. Spelar egentligen ingen roll om jag läser extrakursen eller inte. MEN det är den roligaste kursen. Och jag VILL läsa den.
Första tre lektionerna gick bra. Sedan var jag borta nästa lektion. Sen ville jag inte gå dit för att jag hade varit borta. Så jag skjöt upp det. Igen och igen och igen. Gick till skolan ett par gånger när vi skulle ha lektion, men kunde inte gå in. Helt sjukt.
Om man varit borta en månad (lov och helgdagar inräknade) så blir man automatiskt avskriven från kursen. På onsdag är det en månad och då har vi lov så idag var alltså sista chansen. Jag gick dit, allt var lugnt. Satte mej nere i entéhallen. Allt var inte lugnt.
Jag vet inte vad som händer. Får panik. Skulle kunna hugga av benen för att inte gå in där (fast jag VILL läsa kursen ju), Som tur är måste jag inte hugga av benen för att slippa gå. Jag kan bara gå därifrån med både benen i behåll. Vilket jag också gjorde.
Jag gjorde mitt allra bästa. Faktiskt. Även om det inte låter så. Jag väntade på läraren (som jag antog var inne i lärarrummet) och tänkte prata med henne. För då hade jag lätt kunnat gå in där. Men hon kom aldrig. Att vänta utanför klassrummet var uteslutet. Massa människor där och blablabla. Gick upp till korridoren senare och såg att den var tom på folk och alla dörrarna var stängda. Hon måste tagit en annan väg, eller så var hon tidig. Vem vet.
Jag var skitledsen efteråt för att jag gjort så att jag inte kan fortsätta. Mitt eget fel helt och hållet. Jag vet det. Och jag vet att det inte är en svår sak att göra. Bara till att gå in liksom. Men nej. Lättare sagt än gjort.
Fortfarande lika ledsen, men också skitförbannad på mig själv.
Skulle behöva någon form av diagnos tror jag.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Diagnos: överdriven integritet?
Postat av: Dr. x
Förra diagnosen gällde en annan klient, vi läkare snurrar till det ibland.
Din diagnos ska vara: speciellt intelligent och karismatisk, med misstro mot den egna kapaciteten
Postat av: daniel
Jamen dåså. Nu känns allt mycket bättre. Det gör det alltid när någon skämtar bort ens problem.
Tar för givet att du inte känner mig annars hade du vetat att det inte alls handlar om "misstro mot den egna kapaciteten" utan om något helt annat. Du kan ju läsa inlägget en gång till.
Postat av: Dr. x
förlåt, det var inte menat som kritik,
men det är kanske bäst att jag helt enkelt håller tyst...
Postat av: daniel
Jag tog det inte som kritik, men okej.
Postat av: ravn
men lillaste då! :(
Pussa
Trackback