[203] the eastside story part 1
Nu jävlar i det skulle hon göra det. Hon skulle hitta sin mamma som hade varit borta i så många år. Vad kunde hon tänkas behöva ha med sig? Var skulle hon börja leta? Hon hade fler frågor än svar där hon stod i sin nymålade hall.
Hon hade tillbringat hela helgen med att måla om lägenheten och hon hade precis blivit klar med det sista när hon satte sej ner i soffan och tittade sig omkring. Bäddsoffan var bäddad för ovanlighetens skull, TV:n var inte längre dammig, golvet var nyskurat och det såg nästan ut som det blänkte. Hon la märke till att de krämgula nymålade väggarna fick hennes lilla etta att verka större.
Hon trivdes där hon satt uppkrupen i ena hörnet av soffan. Tills en känsla av rastlöshet slog henne, då hade hon börjat vrida på sej, blev plötsligt obekväm, nästan nervös. Gned handflatorna mot låren och tittade sej ännu mer omkring. Stirrade på det svarta glasbordet som stod framför henne, på dom ljusblåa gardinerna som hängde i fönstret, hennes blick fortsatte att vandra upp i det vita taket och fastnade slutligen i ljuskronan som hängde i taket.
Den hade hennes mamma köpt i Köpenhamn en gång för flera år sen. Dom hade åkt in där över dagen när Becky var liten och gått i affärer. Nu hängde den i taket hemma hos Becky som en påminnelse av hennes mamma. Det var då tanken om att hon skulle hitta sin mamma slog henne. Vad hindrade henne egentligen? Hon hade precis fått sin första lön från restaurangen där hon jobbat kvällar den senaste månaden och någon skola hade hon inte den kommande veckan för det var höstlov. Hennes pojkvän hade åkt iväg med ett par kompisar till Helsingborg över lovet där dom skulle kolla på olika biltävlingar.
Förmodligen skulle hon inte hitta sin mamma på endast en vecka, men det var värt ett försök. Hon hade förstås inget tålamod med att vänta tills imorgon då det var måndag. Nej, hon skulle börja nu med en gång.
Hon hade tillbringat hela helgen med att måla om lägenheten och hon hade precis blivit klar med det sista när hon satte sej ner i soffan och tittade sig omkring. Bäddsoffan var bäddad för ovanlighetens skull, TV:n var inte längre dammig, golvet var nyskurat och det såg nästan ut som det blänkte. Hon la märke till att de krämgula nymålade väggarna fick hennes lilla etta att verka större.
Hon trivdes där hon satt uppkrupen i ena hörnet av soffan. Tills en känsla av rastlöshet slog henne, då hade hon börjat vrida på sej, blev plötsligt obekväm, nästan nervös. Gned handflatorna mot låren och tittade sej ännu mer omkring. Stirrade på det svarta glasbordet som stod framför henne, på dom ljusblåa gardinerna som hängde i fönstret, hennes blick fortsatte att vandra upp i det vita taket och fastnade slutligen i ljuskronan som hängde i taket.
Den hade hennes mamma köpt i Köpenhamn en gång för flera år sen. Dom hade åkt in där över dagen när Becky var liten och gått i affärer. Nu hängde den i taket hemma hos Becky som en påminnelse av hennes mamma. Det var då tanken om att hon skulle hitta sin mamma slog henne. Vad hindrade henne egentligen? Hon hade precis fått sin första lön från restaurangen där hon jobbat kvällar den senaste månaden och någon skola hade hon inte den kommande veckan för det var höstlov. Hennes pojkvän hade åkt iväg med ett par kompisar till Helsingborg över lovet där dom skulle kolla på olika biltävlingar.
Förmodligen skulle hon inte hitta sin mamma på endast en vecka, men det var värt ett försök. Hon hade förstås inget tålamod med att vänta tills imorgon då det var måndag. Nej, hon skulle börja nu med en gång.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Jättebra. Jag har massa idéer, men dom duger ju aldrig så jag håller mig till korrningen istället :-p
Postat av: A
Wow! härligt skrivet, kul att läsa
Postat av: ravn
du ær duktig på at skriva, min ælskling...ventar på fortsættningen.
Trackback