lost and found x3
Hejjagläseråttakurserdennaterminenochharintetidförsåmycketannat. Inteensförmellanslag.
Jag tappar väldigt sällan bort saker. Sist jag tappade något som betydde något var 2004. Då tappade jag bort min mobil när jag cyklade. Upptäckte det två veckor senare när jag inte hade sett till den på ett tag. Kanske inte betydde så himla mycket ändå när jag tänker efter.
I fredags var jag och handlade. Inne i affären ska jag smsa en kompis och mobilen ligger inte i någon av fickorna. PANIK. Jag hade den ju på vägen dit. Går samma väg tillbaka och tittar överallt och jag hittar den till slut. I CYKELKORGEN. Utanför affären. Där det är fullt av människor.
Två dagar senare ringer en kompis hem till mig och frågar varför jag ringde honom för en timme sen. Jag har inte ringt dig, svarar jag. Joo, säger han. Jag ringde tillbaka och du svarade men la på igen. Jaja, tänker jag. Molly har väl lekt med den eller nåt. En stund senare börjar jag fundera över mobilen. Molls har inte rört den säger hon. Vänder upp och ner på lägenheten. Ingen mobil. När hade jag den sist? Ja just det, ute i trappan när jag letade efter nycklarna (som jag INTE hade blivit av med). Kollar ut i trappan, ingen mobil.
Fortsätter leta här hemma, ringer den men inga signaler går fram. Jag är väl inte så dum att jag glömt den ute i trappan? Jo, det är jag visade det sig. Jag bestämmer mig för att knacka dörr och fråga om någon sett en mobil ute i trappan. Oh the shame. Haha. Dörr nummer två var vinnaren. Han hade hittat mobilen i trappan och jag fick tillbaka den i ett kuvert med en beskrivning om var han hittat den och när.
Slutar det här? Of course not.
Idag på rasten gick jag ut. För en gångs skull regnade det inte så jag hängde jackan över väskan. När jag går in i klassrummet igen och ska hänga jackan på stolen tycker jag det är konstigt att jag inte hade tagit med mig jackan ut. Till och med min penna hade fått följa med ut. Det hänger ingen jacka på stolen. Jahajustdet. Jag hade den över väskan. Vågar inte kolla igenom väskan bara för att upptäcka att mobilen ligger i jackan. Retracar mina steg tillbaka, ända ut på skolgården. Och se på fan, där hänger jackan på staketet. Med mobil, mp3-spealre, cykelnyckel och en femma i fickorna.
"Din tur kommer ta slut en dag" sa en kompis till mig. Själv tycker jag den precis börjat. Höhö.
Jag tappar väldigt sällan bort saker. Sist jag tappade något som betydde något var 2004. Då tappade jag bort min mobil när jag cyklade. Upptäckte det två veckor senare när jag inte hade sett till den på ett tag. Kanske inte betydde så himla mycket ändå när jag tänker efter.
I fredags var jag och handlade. Inne i affären ska jag smsa en kompis och mobilen ligger inte i någon av fickorna. PANIK. Jag hade den ju på vägen dit. Går samma väg tillbaka och tittar överallt och jag hittar den till slut. I CYKELKORGEN. Utanför affären. Där det är fullt av människor.
Två dagar senare ringer en kompis hem till mig och frågar varför jag ringde honom för en timme sen. Jag har inte ringt dig, svarar jag. Joo, säger han. Jag ringde tillbaka och du svarade men la på igen. Jaja, tänker jag. Molly har väl lekt med den eller nåt. En stund senare börjar jag fundera över mobilen. Molls har inte rört den säger hon. Vänder upp och ner på lägenheten. Ingen mobil. När hade jag den sist? Ja just det, ute i trappan när jag letade efter nycklarna (som jag INTE hade blivit av med). Kollar ut i trappan, ingen mobil.
Fortsätter leta här hemma, ringer den men inga signaler går fram. Jag är väl inte så dum att jag glömt den ute i trappan? Jo, det är jag visade det sig. Jag bestämmer mig för att knacka dörr och fråga om någon sett en mobil ute i trappan. Oh the shame. Haha. Dörr nummer två var vinnaren. Han hade hittat mobilen i trappan och jag fick tillbaka den i ett kuvert med en beskrivning om var han hittat den och när.
Slutar det här? Of course not.
Idag på rasten gick jag ut. För en gångs skull regnade det inte så jag hängde jackan över väskan. När jag går in i klassrummet igen och ska hänga jackan på stolen tycker jag det är konstigt att jag inte hade tagit med mig jackan ut. Till och med min penna hade fått följa med ut. Det hänger ingen jacka på stolen. Jahajustdet. Jag hade den över väskan. Vågar inte kolla igenom väskan bara för att upptäcka att mobilen ligger i jackan. Retracar mina steg tillbaka, ända ut på skolgården. Och se på fan, där hänger jackan på staketet. Med mobil, mp3-spealre, cykelnyckel och en femma i fickorna.
"Din tur kommer ta slut en dag" sa en kompis till mig. Själv tycker jag den precis börjat. Höhö.